03.18, okänt nummer. Nyfiken som jag är kan jag bara inte låta bli att svara. Förvirrad som jag ändå är tar det ganska lång tid innan jag faktiskt förstår något överhuvudtaget. En vilt främmande mansröst undrar vem jag är och jag undrar detsamma. Är jag ute och festar? Nej! Jaha, vill jag komma på efterfest? Nej, jag ska jobba 08.00. Men vänta, hur har du fått mitt nummer? Vem är du egentligen som ringer? Och varför? Till slut pratar jag med någon annan. Utredningen startar. Sömndrucket, men nyfiket. Hur har mitt nummer hamnat i hans telefon?
Plötsligt trillar polleten ner. Jag föreslog ju för den här berusade människan en ljum sommarnatt att han kunde höra av sig när han återkom till stan. Men eftersom han var lika full då som nu hade han bara ett okänt nummer i telefonen, och faktiskt ingen aning. Och det är ju ganska kul. Efter tio förvirrade minuter är jag vaken. Samtalar om radiojournalistik och gud vet vad. Så bryts samtalet. Jag messar ändå och tackar för väckningen och önskar lycka till med efterfesten.
05.01 Väcks åter. "Ursäkta att jag väcker dig...igen. Batteriet tog slut. Hoppas vi ses ute i Karlstad någon kväll".
Så bloggläsare, vad ska en flicka göra i testandets tecken?