Manus, studieresa och Batman

Hej hallå.

Nu äre helg. Igår när jag och T åt indiskt, som vi alltid gör när vi har dejt, spottade jag Batman på andra långgatan. Jag blev helt till mig i trasorna och avvägde en springnota. Han bara gick där, kittad i hela Batmandräkten. Och då menar jag inte den där leksaksvarianten, utan en alldeles riktig läderdräkt. Jag började genast messa med min vän Sofia, som även hon är ett riktigt Batmanfan. Kan tilläggas att en av de finaste presenterna jag en gång fått är en liten Batmanfigur som hennes pappa hittade i ett flingpaket för några år sen.

Upprymd av detta köpte jag därför ett Batmanöverraskningsägg. Fick en skitful liten platt nyckelring i form av en väldigt skrynklig Batmanfigur. Nu hänger den på min nyckelknippa. T dömde den direkt : Nej, alltså den där kan du inte ha, den är ju helt... rynkig?
Nöden har ingen lag. Nu är jag hon med den fula nyckelringen.

I övrigt har jag spenderat helgen med att beta av mitt andra beroende; det  enorma berget av glansiga inredningsmagasin (samt köpt nya), druckit vin, provsuttit soffor, sparkat i snöhögar, köpt en kopp som kommer från Rörstrands Fika med farmor- serie, fyndat röda strumpbyxor på Beyond retro och fått en överraskningsfrukost (många överraskningar den här helgen) som jag också kallar för Gilmore Girls- frukost. Den går i princip ut på att man dricker obscena mänger kaffe tillsamman med små blåbärspannkakor och nybakta scones- och tittar på Gilmore samtidigt (till saken hör den att de i serien alltid äter såna här frukostar.)
Jag har ungefär en lika stark förkärlek för Batman som jag har till Lorelai och Rory Gilmore. Förövrigt ännu en grej jag delar med min vän Sofia.

Sofia finns på riktigt vill jag bara inflika. Hon är inte en låtsaskompis, utan en högst verklig, kär och nära vän som jag haft sen jag var pytteliten, och hon delar många av mina intressen. Som de ovannämnda, plus julmarknader, antikvariat, lösgodis, popmusik, Alice i underlandet, bio, allmänna livsanalyser, sjuk humor och god litteratur. Hon skriver även fantastiska bokrecensioner, som ni säkert vet om ni läser Magasin Vera.

Annat som har hänt i helgen är att två personer i min närhet har fått läsa de trettiosju första sidorna till mitt pågående manus och kommit med jättebra tips, råd och uppmuntran. Kan tilläggas att jag pillat med de här sidorna till förbannelse. Men nu. Tror äntligen, äntligen jag har hittat tonen och trådarna i berättelsen! Detta betyder ju också att jag måste införa en rutin där jag sitter med mitt manus lite mer än jag gjort under den här stressiga hösten.
Nu ska jag banne mig ro det här i hamn. Och hör sen.

Men först ska jag åka på studieresa till Norge. Med folkhögskolan. Till ett litet ställe som heter Ringsaker. Där ska vi gå på föreläsningar, träffa redaktörer å journalister, skriva reportage och gud vet vad. Kanske ska jag också åka till Oslo för att träffa den här tjejen.
I vanlig ordning är jag nervös inför att åka. Jag är ett sånt nervknippe. Jag vet inte ens vad det är att vara nervös för. Kanske är det alla de här avgångstiderna. Jag är inte ett fan av att resa helt enkelt, vart det än är. Älskar känslan av att vara på väg, den där rörelsen framåt, allt som liknar flykt. Men det där praktiska: packningen, tiderna etc. Ve och fasa! Det är ett under att jag överhuvudtaget har genomfört ett flertal längre tågluffer i mitt liv.

Men än så länge är det söndag. Och jag ska inte vara på plats på terminalen förrän fem i halv åtta imorgon. Med packning. Det ska nog gå den här gången också. 

Vi hörs i sinom tid.

Etiketter: Allmänt svammel