Bok: Engångsligg lovande debut
Engångsligg – Josefin Palmgren
Albert Bonniers förlag
Ord jag tror kommer att användas flitigt om Josefin Palmgrens Engångsligg:” lovande debut”, ”ärlig” (utbytbart mot ”skarp” eller ”osminkad skildring”) och ”modern”. I någon utsträckning är den också alla dessa saker.
I beskrivningarna av Engångsligg får man veta att den handlar om unga Klementin, 20 bast, praktikant på hipp reklambyrå i Stockholm, som går ut och festar mycket samtidigt som hon ifrågasätter det liv som hon lever. Med andra ord framstår den som en ytlig bild av den sortens liv som går att följa på otaliga bloggar. Det är dock inte hela sanningen om den här boken, för den är inte alls ytlig. På vissa ställen är det till och med svårt att bottna. Josefin Palmgren är bevisligen en smart tjej, och skicklig på att överföra sitt skarpa sinne till smarta och målande referenser i sitt skrivande. Det är framför allt det som jag uppskattar med hennes bok.
Jag blir även imponerad av hur Palmgren skildrar de förgängliga inslagen i en ålder då mycket är temporärt och lite är varaktigt för de flesta; där det mesta är just engångsligg.. Hon har en ton som påminner mig om Gun-Britt Sundströms raka sätt att skriva om snårigheter i Maken från sjuttiotalet. All risk för att boken skulle verka gammalmodig eller inaktuell elimineras dock av att Josefin Palmgren har skrivit på ett bloggigt sätt i bokform, vilket gör att boken blir en tydlig nutidsbetraktelse av vad som ändå är tidlösa problem.
Efter ett tag är det dock just det här jag börjar tröttna på med boken: upplägget som liknar bloggars ständiga upprepande ”I dag gjorde jag det här, sen det här och det här tillsammans med den här personen. Nu mys med farmor/bok/valfritt barn.” Det blir ganska repetitivt, och tråkigt på ett sätt som handlingen inte riktigt förtjänar.
Jag gillade ändå boken. Jag gillar att den är skriven av en tjej som verkar riktigt smart. Jag tror nog att vi kan ha mycket mer att vänta av Josefin Palmgren i framtiden.
Sofia Sundqvist