"Har kärat ner mig i Kent igen"
Som gammal bakåtsträvande Kenträv har jag inga höga förväntningar på kvällens konsert. Helt ärligt, på grund av hela electrogrejen har jag inte ens lagt märke till det nya skivsläppet förrän jag hörde ”Skisser av sommaren” på radion (och då ska ni veta att halva min bekantkrets tänker Marie Larsson när de hör Kent).
Men när vi möts av ett stort svart skynke som faller under de första raderna av ”Utan dina andetag” är jag beredd att förlåta allt, även om det är en något uppskruvad version. Sedan följer en rad av låtar från de två senaste skivorna och någonstans i mitten tappar vi lite tempo och det blir lite , tja, tråkigt.
Men när Jocke Berg utropar att ”Nu börjar festen!” och river av ”Ingenting” är jag fast igen. Det är en glad, ödmjuk och öppen Jocke Berg som dansar på festivalens största scen och berättar små anektoder om låtarna. Och när vi i slutet av konserten får veta varför de alltid spelar ”747” (”för alla i vårt liv som betyder något... Och för er.”) har jag kärat ner mig i Kent igen.
Marie Larsson