"Ätstörningar är en rationell reaktion på vårt samhälle"
Ätstörningar är en rationell, om än ohälsosam, reaktion på samhället, snarare än ett resultat av psykiska problem. Det menar socionomen Sanna Aila Gustafsson, som istället hävdar att kontrollbehov och negativ självbild utvecklas i takt med att ätstörningen intensifieras.
- Jag följde ett antal flickor under flera år och de som hade ätstörningar i slutet sa från början att de tyckte smalhet var viktigt, men de skilde sig inte från de tjejer som aldrig utvecklade någon ätstörning när det gällde till exempel självbild och höga krav på sig själva, säger Sanna Aila Gustafsson, som har studerat sambandet mellan ätstörningar och psykiska problem vid Örebro universitet.
Psykiska problem ett resultat av ätstörningen
Studien visade istället att de psykiska problem som tonårstjejer med ätstörningar ofta lider av är ett resultat av ätstörningen – inte orsaken till den. De flickor som utvecklade ätstörningar utvecklade nämligen också en negativ självbild och ställde högre krav på sig själva.
- Att säga att ätstörningar beror på att tjejer är mer perfektionistiska och så vidare är ju som att säga att det är fel på hur de tänker, säger Sanna Aila Gustafsson.
Hon menar istället att ätstörningar kanske bara är en rationell reaktion på den verklighet som många unga flickor lever i.
- Kan man verkligen säga att det är dysfunktionellt att tro att minskad kroppsvikt leder till större uppskattning från omvärlden, med tanke på vilka kroppsideal som dominerar inom samhället i dag? frågar hon sig.
"Jag känner igen mig"
Magasin Veras expert Sofie Eriksson har haft anorexi och hon känner igen sig i Gustafssons forskningsresultat.
- Det hände aldrig under min gymnasietid att jag hade alla dagens timmar planerade. Detta kom istället senare med kontrollbehovet jag utvecklade i takt med mina ätstörningar. Med detta kom även den negativa självbilden. Jag var besviken på mig själv om jag åt, samtidigt som jag var besviken på mig själv om jag inte åt. Hur jag än handlade så gjorde jag en del av mig besviken, antingen den friska Sofie eller den sjuka, säger hon och fortsätter:
- Det känns skönt att få veta att alla vi med ätstörningar inte bara är psykiskt sjuka, utan att vi faktiskt handlar "rationellt" med tanke på samhällsbilden. Det är samhället som är sjukt, inte vi.
Sjuka flickor mer tävlingsinriktade
Ett stort problem som Sanna Aila Gustafsson identifierat i sin forskning är att de tjejer som till slut utvecklade en ätstörning var mer tävlingsinriktade än de andra tjejerna.
- Det är därför viktigt att vi lär dem att det kan vara bra att vara tävlingsinriktad, men man måste göra det för sig egen skull! De här flickorna drivs av andras förväntningar snarare än sina egna. Vi måste också jobba med deras upplevda betydelse av att vara smal och ifrågasätta hela det här budskapet i både skola och samhälle, säger hon.
Sofie Eriksson håller med.
- Självkänsla och egenvärde borde kanske vara något som lärs ut i skolorna, precis som matte och syslöjd. Vi måste också visa de unga att det finns fler sätt att bli lycklig på än att vara smal och vacker. Fler människor bör till exempel uppmärksammas för sin klokhet, godhet och mod. Det är så himla synd att man idag nästan måste se bra ut för att få synas i TV. Jag påstår inte att ”vackra” människor på något sätt skulle ha mindre att säga än andra, men det vore ju kul om TV speglade samma variation av människor som det finns i verklighet. Vi lever ju inte i ”Glamour”, konstaterar hon.