Våldtäktsfallet i Bjästa har exploderat i media de senaste veckorna och skapat kraftiga reaktioner i hela landet. Nyheten om flickan som blev våldtagen av en skolkamrat och sedan blev trakasserad och hotad av stora delar av bygdens ungdomar har upprört många. Men, det som hänt är inget unikt, menar Carin Göransson, tjejjouren.se, och Josefin Grände, expert på sexualbrott.
- Den här flickans utsatthet är massiv och det tillhör ovanligheterna, säger Josefin Grände. Men att tjejer utsätts för trakasserier av omgivning efter en våldtäkt är inte ovanligt.
- Det är tyvärr ett stort problem, vilket visat sig tydligt just med Bjästafallet. Där inte bara ifrågasatte man den våldtagna tjejen utan man skuldbelade henne också. Jag tror inte att det här är något unikt alls, tyvärr. Det är skrämmande att tänka på vad som hänt om riksmedierna inte tagit upp det här fallet. Och tänk på alla fall de inte uppmärksammar! säger Carin Göransson, på tjejjouren.se.
Josefin Grände tror inte heller att det som hände i Bjästa är en småstadsföreteelse.
- Kanske att det blev så massivt är ett småstadsfenomen, men sånt här händer lika ofta i Stockholm som på landsbygden.
Ingen vill tro på det
Frågan som alla ställer sig nu är: Hur kan något sådant här hända? I Bjästafallet var pojken som utfört våldtäkten enligt många mycket populär och därför kunde ingen tro att han var skyldig ens efter fällande dom. Han dömdes senare för våldtäkt på ytterligare en flicka.
- Vi har en demoniserad bild av gärningsmän som gör det svårt att ta in vad som hänt, man vill inte tro att det är sant, säger Grände. Därför är det inte ovanligt att personen som våldtagits hamnar i en situation där nära vänner vänder en ryggen.
Josefin Grände tror att det är en kombination av faktorer som skapade händelserna i Bjästa.
- Det är dels mytbildningen av monstret som kunde göra det här, säger hon. Men också en myt om att många flickor ljuger om våldtäkter. Det finns en föreställning om att det är lätt att få någon fälld för våldtäkt, vilket inte är sant, det är otroligt svårt.
Vuxenvärldens ansvar
Kritik har riktats mot skolan som inte tog ansvar för flickan när domen föll och även mot prästen som bjöd in den dömda pojken till skolavslutningen.
- Vuxna gömmer sig bakom att de inte kan ta ställning, vilket i praktiken betyder att de tar ställning, säger Grände.
Hon tror också att för att komma till rätta med problem som de här behöver skolan ta ett större ansvar.
- Man måste arbeta med de här frågorna kring sexualitet och kön, inte bara en gång utan regelbundet.
Kan vara våldtäkt utan penetration
På tjejjouren.se håller man med om att diskussioner i skolan är en bra idé. Något de vill förändra är den penetrationsfixering som råder i våldtäktsdebatten.
- Ta Bjästafallet som exempel, där har många ifrågasatt om det var våldtäkt eftersom det inte rör sig om penetration. ”Hur kan man tvinga någon till oralsex? Det är ju bara att bita ifrån!” frågar folk. Det finns en skev och snäv bild av hot och våld! säger Carin Göransson.
Diskussionerna behövs inte minst för att klargöra vad som egentligen räknas som våldtäkt.
- Det finns någon slags acceptans för att sex kan vara ojämställt och inte helt frivilligt. Vi måste diskutera maktrelationer ordentligt! Vad är samtycke? Vad är bra och vad är dåligt sex? En mer systematisk diskussion kring sex och våld behövs, uppmanar Carin Göransson.